Välkommen till ett halvdagsseminarium om rättsliga aspekter på flygkatastrofen i Iran

Den 8 januari 2020 klockan 06.14 störtade en Boeing 737-800 strax efter att ha lämnat flygplatsen i Teheran på väg mot Kiev. Planet tillhörde Ukraine International Airlines och ombord befann sig 176 passagerare, varav 17 hemmahörande i Sverige. Samtliga ombordvarande omkom i krasch­en. Det visade sig sedan att det iranska revolutionsgardets luftvärn hade skjutit ned planet. Iran har tagit på sig ansvaret för katastrofen, men samtidigt hävdat att planet sköts ned av miss­tag.

Den djupt tragiska händelsen ger upphov till en rad komplicerade rättsliga frågeställningar rörande ersättningen till de efterlevande till passagerarna. Vilket rättsligt ansvar har iranska myndigheter för det inträffade och kan dessa hävda folkrättslig immunitet? Hur ska i en situation där immunitet åberopas ersättningen till de drabbade regleras? Vilket ansvar har flygbolaget i förhållande till de efterlevande till passa­gerarna? Vilket lands lag är tillämplig och var ska en eventuell tvist avgöras?

Seminariet leds av professor Johan Schelin.

Under seminariet görs ett avbrott för eftermiddagskaffe.

Tid och plats: Tisdag 4 februari 2020, kl. 13.30–16.30, IVA Konferenscenter, Grev Turegatan 16, Stockholm, lokal: Wingquistrummet.

Anmälan till seminariet görs till Sjörätts­institutet på e-postadressen: johan.schelin(at)juridicum.su.se senast den 24 januari 2020. Ange namn och faktureringsadress. Anmälan är bind­ande. Deltagaravgiften är SEK 2 000 exkl. moms. Antalet deltagare är be­gränsat till 14 personer.

Seminariet utgör det andra i en ny form av seminarier som är tänkta att ersätta de tidigare kvälls­semi­narierna. Genom att arrangera mer omfattande seminarier under dagtid är förhoppningen att denna form av seminarieverksamhet även ska kunna vara attraktiv för deltagare som inte bor och arbetar i Stockholmsregionen.

Seminarierna uppfyller Advokatsamfundets krav rörande fortbildning. Intyg om genomgånget seminarium utfärdas på begäran.

Varmt välkommen.

Sjörättsbiblioteket nr 4/2019

Ett nytt nummer av Sjörättsbiblioteket har nu publicerats. I det aktuella numret återfinns inledningsföredraget vid Sjörättsinstitutets jubileumsseminarium den 22 augusti 2019 med anledning av institutets nestor Hugo Tibergs 90 årsdag: Den nordiska sjörätten under 90 år – Ett stycke samtidshistoria. Vidare diskuteras en intressant dom från norska Høyesterett avseende tolkningen av artikel 2 CMR-konventionen. Nyhetsbrevet kan laddas ned gratis på den här hemsidan.

Välkommen till ett halvdagsseminarium om Incoterms 2020 och multimodala transporter

Nyligen publicerade Internationella handelskammaren (ICC) en ny version av Incoterms. Av den anledningen arrangerar Sjörättsinstitutet den 17 december 2019 ett halvdagsseminarium om Inco­terms 2020, särskilt i ljuset av multimodala transporter. Seminariet äger rum på hotell Diplomat på Strandvägen i Stockholm.

Vid seminariet diskuteras bland annat fördelningen av risker och kostnader mellan säljare och köpare, relationen till transportörerna samt försäkringsrättsliga aspekter på Incoterms 2020. Bland annat har FCA-klausulen uppdaterats samt DAT-klausulen ersatts av en ny klausul, DPU. Flera av klausulerna tar också sikte på att säljare och köpare numera ofta transporterar godset själva. Kraven avseende försäkring enligt CIP-klausulen har även höjts. Slutligen tas i klausulerna större hänsyn till de ökade säkerhetskraven vid transporter.

Seminariet leds av professor Johan Schelin.

Tid och plats: Tisdag 17 december kl. 13.30–17.00. Hotell Diplomat, Strandvägen 7 C, Stockholm. Rum: Nybroviken. Under seminariet görs ett avbrott för eftermiddagste från hotellets tesalong.

Anmälan: Anmälan till seminariet görs till Sjörätts­institutet på e-postadressen: johan.schelin(at)juridicum.su.se senast den 14 november 2019. Ange namn och faktureringsadress. Anmälan är bindande. Deltagaravgiften är SEK  2 000 exkl. moms. Antalet deltagare är begränsat till 15 personer.

Seminariet utgör det första i en ny form av seminarier som är tänkta att ersätta de tidigare kvälls­semi­narierna. Genom att arrangera mer omfattande seminarier under dagtid är förhoppningen att denna form av seminarieverksamhet även ska kunna vara attraktiv för deltagare som inte bor och arbetar i Stockholmsregionen.

Seminarierna uppfyller Advokatsamfundets krav rörande fortbildning. Intyg om genomgånget seminarium utfärdas på begäran.

Varmt välkommen.

Folkrätten och räddning av flyktingar till sjöss

Fredagen den 20 September 10.00 försvarar Martin Ratcovich sin doktorsavhandling International Law and the Rescue of Refugees at Sea (ISBN 978-91-7797-755-1). Disputationen äger rum i Geovetenskapens hus, Stockholm University (Svante Arrhenius väg 12). Enligt International Convention of Safety of Life at Sea (SOLAS) och International Convention on Maritime Search and Rescue ska nödställda till sjöss föras till ”säker plats” (place of safety). I avhandlingen undersöker författaren innebörden av begreppet ”säker plats” mot bakgrund av att en stor andel av de som idag räddas till sjöss är flyktingar eller migranter.

Rättsliga aspekter på farleder

Vid seminariet kommer en rad rättsliga aspekter på farleder att diskuteras. Det finns flera intressanta spörsmål att beröra.

Med farleder avser Sjöfartsverket utprickade eller i sjökort angivna leder för trafik med stora eller små fartyg, i inlandsvatten, inom­skärs eller nära kust. Verket uppdelar sedan farlederna i fyra klasser, handelsfart till allmän hamn, övrig handelsfart, mindre sjöfart och fritidsfart dygnet runt, och motsvarande endast dagtid. Utöver dessa finns naturligtvis andra utnyttjade leder, hävdvunna eller naturliga som nyttjas av lokalbefolkning eller andra. Sådana betecknar Sjöfartsverket som ”sjövägar”, men i dagligt tal kan den all­männa beteckningen ”leder” användas.

En särskild typ av farled är allmän farled, från år 1981 definierad som en farled som är förtecknad i sjöfartsverkets register över sådana leder. Det kan verka som en tveksam metod, då det kan förekomma missvisande angivelser i registret.

Beslut om inrättande liksom avlysning av allmän farled fattas av Sjöfartsverket med överklaganderätt till Regeringen. I beslutet an­ges farledshållaren. I regel är Sjöfartsverket farledshållare, men särskilt i in­landsvatten kan företag eller båtorganisationer anges som farledshållare.

Allmän farled var förr en väl säkrad institution som man med svårighet kunde få avlyst av Kungligt Majestät, men numera är nedgradering ganska vanligt, och en preferens för vägtrafik har lett till stäng­ning eller begränsning av vissa väletablerade leder, som Strömsholms kanal och till och med Göta Älv till förmån för överbryggande landtrafik.

Den närmare innebörden av farledsrätten påverkas av om den går genom allmänt vatten,som är havet och fyra stora sjöar och tänks tillhöra oss alla, och enskilt vatten, närmast inlands-och skärgårdsvatten, som tillhör närmast liggande fastighet.

För att driva en farled krävs rådighet över området, som alltså tillhör fastigheterna i enskilt vatten. Om en farled förklaras allmän överförs rådighet från fastighetsägarna till farledshållaren, som därmed kan installera erforderliga säkerhetsanordningar och om­besörja djuphållning. Flytande sjömärken anser sig Sjöfartsverket dock ha stöd för att utsätta även i vanliga farleder. Verket har dessutom en skyldighet att utmärka och avlägsna hindrande vrak både i allmän farled och numera även på andra vatten.

Sjömätning är i kust- och havsområden ett monopol för främst Sjöfartsverket, men åligger i inlandsvatten farledshållare allmänt och kan även i övrigt delegeras till en del andra. Ansvar för sjö­mätning liksom utprickning är inte begränsat till farleder men tillämpas i praxis med särskild skärpa i sådana områden.

Färdselrätt gäller i allmänt vatten generellt som följd av vatt­nets karaktär men följer i enskilt vatten av allemansrätten, med de begränsningar den kan medföra. Dessutom kan enskilt vatten­område tillhöra försvarsmakten, som kan utfärda tillträdesförbud för känsliga områden.

En formellt gällande men knappast tillämpad regel gäller färd med vattenskoter, som är lagligen tillåten endast i allmän farled. Här verkar det dock som om lagstiftaren har sammanblandat all­män farled med allmänt vatten, eftersom det uttalats att regeln tillåter skoteråkning ”längs kusterna och i de fyra stora sjöarna”. Trafikregler speciellt för lederna utfärdas av behörig länsstyr­else efter samråd med Sjöfartsverket och Transportstyrelsen. Ef­tersom vågbildning kan föranleda betydande erosion vid farleder har både farledshållaren och strandägare intresse av sådana be­stämmelser, men det intresset får tillgodoses av att havs- och vattenmyndigheten ska höras där sådant är aktuellt.

Diskussionen leds av professor em. Hugo Tiberg. Han arbetar för närvarande med en ny upplaga av boken Båtjuridik.

Seminariet arrangeras den 4 juni kl. 18–20.

Lokal: Stockholms universitet, Södra huset, sal F3154.

Efter seminariet arrangeras ett postseminarium till självkostnadspris (200 kr exkl. moms). Anmälan om deltagande i postseminariet görs per e-post till forskningsamanuensen Moa Allard senast tisdag 28 maj kl. 12.00. Anmälan är bindande.

Välkommen

Förarbetena till CMR-konventionen

De officiella förarbetena till 1956 års CMR-konvention är svåråtkomliga. Axel Ax:son Johnsons institut för sjörätt och transporträtt har emellertid som ett led i ett forskningsprojekt lyckats spåra de flesta förhandlingsdokumenten i Riksarkivet. Dokumenten finns nu publicerade på institutets engelskspråkiga hemsida under fliken CMR Documents. De är ordnade efter de officiella dokumentkoderna. I förekommande fall har såväl de engelska som de franska versionerna publicerats.

Omsorgsplikt i avtal om shipmanagement

Det 28 mars 2019 arrangerar Sjörättsinstitutet ett kvällsseminarium på temat Omsorgsplikt i avtal om shipmanagement. Juris doktorn Jeanette Andersson presenterar här sin avhandling ”Omsorgsplikt och god sed i avtal om shipmanagement” som hon lade fram i oktober 2018. I ett avtal om shipmanagement överlåter en fartygsägare till en shipmanager att för fartygsägarens räkning och i fartygsägarens namn ombesörja en eller flera olika driftsfunktioner, såsom t.ex. bemanning, teknisk management eller kommersiell management.  För uppdraget ersätts shipmanagern med en managementavgift. Shipmanagerns prestation enligt avtalet genomsyras av omsorgsplikt och detta återspeglas också i det flitigt använda standardavtalet SHIPMAN 2009 i vilket omsorgsplikten utgör den centrala utgångspunkten för shipmanagerns avtalsrättsliga ansvar. Men vad innebär egentligen omsorgsplikten mer konkret, hur kan den förklaras, och hur långt sträcker den sig? 

Utöver dessa frågor, som står i fokus för seminariet, behandlas följande aspekter i korthet: Hur skiljer sig shipmanagerns omsorgsplikt från kravet på att iaktta god shipmanagementsed? Vilka krav på omsorgsplikt och god shipmanagementsed kan ställas på shipmanagern avseende särskilda arbetsprocesser inom shipmanagementverksamhet, såsom budget-, driftsrapport- samt säkerhetslednings- och kvalitetssäkringsporcesser?

Jeanette Andersson är verksam som lärare och forskare vid Örebro universitet och Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Seminariet arrangeras den 28 mars kl. 18–20.

Lokal: Stockholms universitet, Södra huset, sal F3154.

Efter seminariet arrangeras ett postseminarium till självkostnadspris (200 kr exkl. moms). Anmälan om deltagande i postseminariet görs per e-post till forskningsamanuensen Moa Allard senast måndag 25 mars kl. 12.00. Anmälan är bindande.

Välkommen