Ny bok: Svensk sjörätt

Svensk sjörätt utgör en monografisk framställning av den svenska sjörätten. Tonvikten ligger på  den ”våta sjörätten”, det vill säga frågor som berör fartyg, sjösäkerhet, sjöarbetssätt, befälhavaransvar, kollisioner och bärgning. Arbetet med boken har skett inom ramen för Sjörättsinstitutet. I källmaterialet ingår även cirka 300 opublicerade svenska underrättsdomar, myndighetsbeslut och dispascher som insamlats under många år. Författare till boken är professor em. Hugo Tiberg, docent Johan Schelin och advokat Mattias Widlund. Boken har utgivits av Jure Förlag.

Gott sjömanskap i rättslig belysning

Sjörättsinstitutet arrangerar ett kvällsseminarium på temat gott sjömanskap i rättslig belysning. En sjötrafikant ska enligt 1 kap. 5 § sjötrafikförordningen (1986:300) visa gott sjömanskap och iaktta den omsorg och varsamhet som till förekommande av sjöolycka betingas av omständigheterna. Den som brister i gott sjömanskap till förekommande av sjöolycka döms enligt 20 kap. 2 § sjölagen (1994:1009), om inte oaktsamheten är ringa, för vårdslöshet i sjötrafik till böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt ska dömas till fängelse i högst två år. Frågan är dock vad gott sjömanskap består i och när en person kan sägas ha brustit i gott sjömanskap på ett sådant sätt att han eller hon kan straffas för detta. Professor em. Hugo Tiberg har under lång tid studerat rättspraxis i avseende gott sjömanskap. Han kommer under kvällen att analysera denna fråga tillsammans med advokat Mattias Widlund.

Seminariet föranleds av att Hugo Tiberg och Mattias Widlund för närvarande arbetar med en ny upplaga av kommentaren till sjötrafikföreskrifterna.

Som vanligt arrangeras ett postseminarium till självkostnadspriset 200 kr (ex. moms) efter seminariet. Anmälan till seminariet sker till forskningsamanuensen Caroline Svensson (caroline.svensson(at)juridicum.su.se) senast måndagen den 23 maj kl. 12.00. Var god ange om Du önskar delta i postseminariet. Anmälan till postseminariet är bindande.

Seminariet äger rum i sal F3154, Södra huset, Stockholms universitet.

Varmt välkommen.

Är flaggstatsprincipen i fara?

Sjörättsinstitutet hälsar välkommen till ett kvällsseminarium på temat Är flaggstatsprincipen i fara? Flaggstatsprincipen är central i sjörätten. Den innebär att förhållandena ombord regleras av flaggstaten. Det sagda gäller inte minst arbetsförhållandena. Ett antal domar avseende tolkningen av Rom I-förordningen pekar emellertid på att flaggstatsprincipen kan vara på väg att försvagas och att arbetsförhållandena istället ska regleras av var personalen är anställd eller stationerad. Det här kan leda till problem när det gäller att avgöra vilket lands lag som rent faktiskt ska reglera förhållanden ombord, inte minst i fråga om passagerarfärjor och lastfartyg som har besättningar av olika nationalitet ombord.

Docent Johan Schelin leder diskussionen av frågan.

Seminariet äger rum den 5 april kl. 18.00–20.00 i sal F3154 Södra huset.

Efter seminariet arrangeras ett postseminarium till självkostnadspris (250 kr). Anmälan till seminaret görs till forskningsamanuensen Caroline Svensson senast den 1 april kl. 12.00. Ange särskilt om Du önskar delta i postseminariet. Anmälan till postseminariet är bindande.

Ny bok: Lastskadeansvaret

En ny bok finns nu publicerad i institutets skriftserie: Schelin, Johan, Lastskadeansvaret – en studie av fraktförarens ansvar enligt lagen om inrikes vägtransporter. Skrifter utgivna av Axel Ax:son Johnsons institut för sjörätt och annan transporträtt nr 25. 195 s. inb. ISBN 978-91-982-633-0-5.

Bestämmelserna i lagen om inrikes vägtransporter (1974:610) kan ses som en ekonomisk avvägning mellan fraktföraren och lastägaren i fråga om vem som ska bära risken för att godset förloras, skadas eller försenas under transporten. I boken undersöks hur lastskadeansvaret i VTL är uppbyggt samt vilka rättsekonomiska skäl som ligger bakom utformningen av ansvaret. Dessa skäl kan sedan användas vid tillämpningen och tolkningen av bestämmelserna. Boken innehåller talrika referenser till såväl nordisk som europeisk rättspraxis på området.

Boken kan beställas antingen via bokhandeln eller direkt från Poseidon Förlag AB (amphion1881(at)gmail.com). Pris 700 kr exkl. moms. Frakt tillkommer.

Befälhavare och nödställda

Sjörättsinstitutet bjuder in till ett seminarium med anledning av flyktingkatastrofen i Medelhavet. Under 2014 omkom fler än 3300 personer i samband med försök att korsa Medelhavet på väg till Europa. Samma siffra hittills i år är 2900 personer.

Seminariets första del handlar om folkrättens regler om sjöräddning och flyktingar till sjöss: Vad ska och får stater göra? Vad innebär reglerna om att den som har räddats till sjöss ska sättas i land och föras till en säker plats? Vad gäller för kuststater och hur förhåller sig havsrättens regler till den internationella flyktingrätten? Doktoranden i folkrätt Martin Ratcovich, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, skriver en avhandling om räddning och skydd av migranter till sjöss.

Seminariets andra del rör befälhavaransvaret. Fartygstrafiken med handelsfartyg, även svenska, är naturligtvis inte obetydlig i Medelhavet. Detta aktualiserar frågan om innebörden av fartygsbefälhavarens långtgående skyldigheter att bistå andra i sjönöd. Advokaten Mattias Widlund, Skarp Stockholm Advokatbyrå AB, inleder denna del av seminariet.

Seminariet hålls den 27 oktober kl. 18.00–20.00, sal F3154 i Södra huset. Efter seminariet arrangeras ett postseminarium till självkostnadspris (200 kr exkl. moms).

Anmälan till seminariet görs här senast den 20 oktober kl. 12.00.  Anmälan kan vid behov även göras till forskningsamanuensen Caroline Svensson (caroline.svensson at juridicum.su.se)  per e-post. Anmälan till postseminariet är bindande, var god ange fakturaadress i anmälan.

Välkommen.

Swedish Maritime Code, 5 uppl.

Sjörättsinstitutet har låtit publicera en ny upplaga av Swedish Maritime Code. Boken innehåller en översättning av den svenska sjölagen till engelska. Den nya upplagan är uppdaterad till och med SFS 2015:256, det vill säga de senaste ändringarna i 15 kapitlet om passagerartransporter.

ISBN 978-91-982633-1-2. Häftad. 257 sidor. Pris: 460 kronor. Moms 6 % och frakt tillkommer.

Regelförenkling för sjöfarten

Näringsdepartementet har nu remitterat promemorian Regelförenkling för sjöfarten. I promemorian föreslås vissa lagändringar i syfte att underlätta köp och försäljning av skepp. Det gäller bestämmelser om ett snabbare förfarande vid dödning av pantbrev och inteckningar i skepp i utbyte mot att säkerhet ställs samt bestämmelser om villkorad registrering. Vidare föreslås att bestämmelserna avseende registrering av skepp samband med skeppslega (bareboatcharter) ska ändras. Bland annat lämnas förslag om att ett svenskt skeppslegoregister ska införas som ett led i att förbättra möjligheterna för svenska rederier att organisera sin verksamhet på ett rationellt sätt samt finansiera nya skepp.

I syfte att underlätta för skärgårdsrederierna samt fritidsbåtnäringen föreslås att registreringen av mindre skepp förenklas. Det åstadkoms genom att indelningen av fartyg i skepp och båtar ändras. Det föreslås även att ett särskilt register avseende pråmar och flytande utrustning som inte utgör fartyg ska införas.

Vidare lämnas förslag om vissa åtgärder i syfte att utveckla fartygsregistret samt att vissa myndighetsuppgifter ska överflyttas mellan Havs- och vattenmyndigheten, Sjöfartsverket och Transportstyrelsen.

Remisstiden utgår den 15 oktober 2015.

Ett svenskt tonnageskattesystem?

Relativt nyligen lades betänkandet Ett svenskt tonnageskattesystem (SOU 2015:4) fram. Avsikten med förslaget är att stödja den svenska rederinäringen genom en form av schablonbeskattning beräknad på tonnaget i stället för den sedvanliga vinstbeskattningen. Den Europeiska unionen har uttryckligen tillåtit den här formen av sjöfartsstöd. Tonnageskatten är dock inte helt oproblematisk ur skatterättslig synvinkel.  En grundläggande tanke med skattesystemet bör vara att olika former av särregleringar undviks. I stället bör skattesystemet vara så enhetligt som möjligt. Företag bör med andra ord normalt sett beskattas på samma sätt oavsett vilken bransch dessa verkar inom. I annat fall uppstår risken för gränsdragningssvårigheter avseende företagens olika verksamheter samt en snedvridning av konkurrensen Det bör med andra ord föreligga starka skäl för att särregler ska införas för vissa branscher.

Vad som talar för ett införande av ett tonnageskattesystem är att sjöfartsnäringen utgör en extremt konkurrensutsatt näring och att flera andra länder inom den Europeiska Unionen redan har infört tonnageskattesystem i syfte att ge de inhemska rederierna möjlighet att klara konkurrensen. Ett tonnageskattesystem skulle med andra ord bidra till att ge de svenska redarna likvärdiga konkurrensförutsättningar. I betänkandet framhålls också att det finns ett behov av att upprätthålla en handelsflotta under svensk flagg för att Sverige ska kunna påverka internationellt i frågor som rör sjöfart och miljö. En handelsflotta under svensk flagg anses också nödvändig av utredningen för att behålla sjöfartskompetens inom landet. Med en ökande politisk oro i Europa torde även beredskapsskäl kunna tala för att Sverige bör ha tillgång till visst tonnage under inhemsk flagg. Huruvida dessa skäl är tillräckligt starka för att ligga till grund för ett införande av ett svenskt tonnageskattesystem utgör emellertid en politisk snarare än en juridisk fråga.

Rent juridiskt finns det emellertid flera problem som gör sig gällande vid ett införande av ett tonnageskattesystem. Ett problem är att avgränsa den verksamhet som ska vara föremål för tonnagebeskattning i förhållande till annan verksamhet. Utredningen har här bland annat föreslagit att endast fartyg som används i internationell fart eller inrikes fart i ett annat land ska vara kvalificerade för tonnagebeskattning. Det innebär emellertid att fartyg som seglar i inrikes trafik i Sverige, men som är utsatta för konkurrens bland annat från fartyg från andra EU-länder inte kommer att kunna dra nytta av tonnageskattesystemet trots att dessa kan vara i behov av detta.

På samma sätt framstår det som problematiskt att avgränsa den tonnagebeskattade verksamheten från annan verksamhet som ska vara föremål för allmän företagsbeskattning. Bestämmelserna om vad som ska anses utgöra kvalificerad verksamhet framstår som komplicerade. Vidare synes den verksamhet som kan komma omfattas av tonnagebeskattning endast vara sjötransporter av gods och passagerare samt befraktning. Det finns emellertid flera rederier som bedriver annan typ av verksamhet till sjöss och som idag erhåller sjöfartsstöd. Det gäller rederier som bedriver exempelvis sjömätning och kabelläggning. Dessa torde inte kunna komma i fråga för tonnagebeskattning trots att de uppenbarligen har ansetts vara i behov av stöd för att kunna konkurrera under svensk flagg.

Det faktum att de fartyg och den verksamhet som kan kvalificera för tonnagebeskattning framstår som snäv riskerar att snedvrida konkurrensen mellan rederier med olika verksamhet, det gäller särskilt som tonnageskatten föreslås delvis finansieras genom en nedskärning av bemanningsstödet. De rederier som inte kvalificerar sig för tonnagebeskattning kan därmed i praktiken få ett sämre konkurrensläge genom att bemanningsstödet minskas i syfte att finansiera tonnageskatten.

Vidare måste den som inträder i tonnageskattesystemet göra detta för tio år framåt i tiden. Med tanke på att tonnageskatten är avsedd att utgöra en schablonbeskattning vilken ska betalas även om verksamheten går med förlust framstår detta som betänkligt. Visserligen skapar systemet en förutsägbarhet, men samtidigt torde det vara svårt att förutse sjöfartskonjunkturen tio år framåt i tiden.

Det huvudsakliga företagsekonomiska skälet för införandet av ett tonnageskattesystem synes vara att ge redarna bättre möjligheter att periodisera intäkterna från försäljningar av fartyg. När ett fartygs säljs kan detta generera en större realisationsvinst samtidigt som konjunkturen är sådan att det inte framstår som lämpligt att köpa ett nytt fartyg under samma år. En sådan effekt torde dock kunna åstadkommas inom ramen för den existerande företagsbeskattningen, exempelvis genom att skapa särskilda fartygsfonder i vilka medlen skattefritt kan fonderas under längre perioder för att sedan i ett lämpligt konjunkturläge återinvesteras i fartyg. Därmed kan den grundläggande principen inom företagsbeskattningen att skatt endast ska betalas på vinst behållas.

Det sagda betyder inte att statsmakterna bör avstå från att införa ett tonnageskattesystem, men det går samtidigt inte att bortse från att förslaget ger upphov till en rad gränsdragningsproblem i förhållande till den allmänna företagsbeskattningen samt att det riskerar att missgynna de rederier som idag erhåller bemanningsstöd men som inte kommer att kunna kvalificera sig för tonnagebeskattning.

Docent Johan Schelin, Stockholms universitet

Nya speditörsvillkor?

Sjörättsinstitutet inbjuder till ett seminarium om det nya utkastet till nordiska speditörsvillkor, NSAB 2015. Villkoren innefattar en rad ändringar i förhållande till NSAB 2000. Bland annat har speditörens roll som förmedlare samt rätten att ta över äganderätten till gods som det betalats ersättning för begränsats. Vidare ska tvister uteslutande hänskjutas till allmän domstol och inte till skiljedom. Advokat Oscar Tiberg, som deltar i förhandlingarna redogör för de föreslagna ändringarna.

Seminariet hålls den 21 maj kl. 18.00–20.00, sal F3154 i Södra huset. Efter seminariet arrangeras ett postseminarium till självkostnadspris (200 kr exkl. moms). Anmälan till forskningsamanuensen Boel Hilding Berggren (boel.hilding-berggren at juridicum.su.se) senast den 19 maj kl. 12.00 per e-post (anmälan till postseminariet är bindande).

Välkommen.