Sjörättsbiblioteket

Ett nytt nummer av Sjörättsbiblioteket har nu publicerats. I det aktuella numret – vars övergripande tema är luftfart – diskuteras rättsliga aspekter på flygkatastrofen i Iran samt frågan om flygpassagerarförordningen har någon framtid efter COVID-19. Den som önskar prenumerera på nyhetsbrevet kan kontakta institutsföreståndaren. Trevlig sommar önskar Sjörättsinstitutet.

Torsdagen den 14 maj kl. 15.30 CET arrangerar Sjörättsinstitutet i samarbete med Svenska sjörätts­föreningen ett webbinarium på temat hur COVID-19 pandemin påverkar transport­näringen i ett rättsligt perspektiv. Webbinariet arrangeras i anslutning till Svenska sjörätts­föreningens årsmöte.   

Webbinariet inleds med att professor Johan Schelin, Stockholms universitet, diskuterar krisen inom bland annat luftfarts- och sjöfartsnäringen samt vilka rättsliga åtgärder som har vidtagits för att mildra denna. Bland annat har EU-kommissionen vidtagit en rad åtgärder rörande passagerar­förord­ningarna samt regleringen av slot-tider. På det nationella planet har en rad åtgärder vidtagits av regering och riksdag för att stödja såväl luftfarts- som sjöfartsnäringen. Därefter diskuterar experten Anders Leissner, Advokatfirman Vinge, frågan om hur handel och logistik påverkas i ett rättsligt perspektiv av spridningen av COVID-19. Bland annat tas frågor om dröjsmål och force majeure upp till diskussion. Slutligen finns det utrymme för en allmän diskussion under ledning av professor Johan Schelin om erfaren­heterna av hur pandemin rättsligt sett har påverkat trans­portnäringen. Webbinariet avslutas cirka kl. 16.30 CET.

Webbinariet genomförs med hjälp av det digitala mötesverk­tyget Zoom. Verktyget kan laddas ned kostnads­fritt från hemsidan www.zoom.us. Del­tag­arna anmodas att använda på­slagen kamera samt hör­lurar (för att undvika rundgång). Länken till webbi­nariet skickas efter anmälan.

Varmt välkommen.

Många människor har avlidit i sviterna av COVID-19. Efterfrågan på begravningstransporter ökar därmed. De rättsliga aspekterna på denna typ av transporter behandlades i Sjörättsbiblioteket nr 3/2018. Temat som vid tiden för publiceringen kanske upplevdes som något udda har genom pandemin fått en närmast kuslig aktualitet. Av den anledningen lägger Sjörättsinstitutet åter ut den utgåvan av nyhetsbrevet på hemsidan. Det aktuella numret kan laddas ned här.

Ett nytt nummer av Sjörättsbiblioteket har nu publicerats. I det aktuella numret återfinns inledningsföredraget vid Sjörättsinstitutets jubileumsseminarium den 22 augusti 2019 med anledning av institutets nestor Hugo Tibergs 90 årsdag: Den nordiska sjörätten under 90 år – Ett stycke samtidshistoria. Vidare diskuteras en intressant dom från norska Høyesterett avseende tolkningen av artikel 2 CMR-konventionen. Nyhetsbrevet kan laddas ned gratis på den här hemsidan.

Nyligen publicerade Internationella handelskammaren (ICC) en ny version av Incoterms. Av den anledningen arrangerar Sjörättsinstitutet den 17 december 2019 ett halvdagsseminarium om Inco­terms 2020, särskilt i ljuset av multimodala transporter. Seminariet äger rum på hotell Diplomat på Strandvägen i Stockholm.

Vid seminariet diskuteras bland annat fördelningen av risker och kostnader mellan säljare och köpare, relationen till transportörerna samt försäkringsrättsliga aspekter på Incoterms 2020. Bland annat har FCA-klausulen uppdaterats samt DAT-klausulen ersatts av en ny klausul, DPU. Flera av klausulerna tar också sikte på att säljare och köpare numera ofta transporterar godset själva. Kraven avseende försäkring enligt CIP-klausulen har även höjts. Slutligen tas i klausulerna större hänsyn till de ökade säkerhetskraven vid transporter.

Seminariet leds av professor Johan Schelin.

Tid och plats: Tisdag 17 december kl. 13.30–17.00. Hotell Diplomat, Strandvägen 7 C, Stockholm. Rum: Nybroviken. Under seminariet görs ett avbrott för eftermiddagste från hotellets tesalong.

Anmälan: Anmälan till seminariet görs till Sjörätts­institutet på e-postadressen: johan.schelin(at)juridicum.su.se senast den 14 november 2019. Ange namn och faktureringsadress. Anmälan är bindande. Deltagaravgiften är SEK  2 000 exkl. moms. Antalet deltagare är begränsat till 15 personer.

Seminariet utgör det första i en ny form av seminarier som är tänkta att ersätta de tidigare kvälls­semi­narierna. Genom att arrangera mer omfattande seminarier under dagtid är förhoppningen att denna form av seminarieverksamhet även ska kunna vara attraktiv för deltagare som inte bor och arbetar i Stockholmsregionen.

Seminarierna uppfyller Advokatsamfundets krav rörande fortbildning. Intyg om genomgånget seminarium utfärdas på begäran.

Varmt välkommen.

Ett nytt nummer av Sjörättsbiblioteket har nu publicerats. I det senaste numret diskuteras bland annat Incoterms samt frågan om beslaget av tankfartygen Grace 1 och Stena Impero. Nyhetsbrevet kan laddas ned gratis på den här hemsidan.

Fredagen den 20 September 10.00 försvarar Martin Ratcovich sin doktorsavhandling International Law and the Rescue of Refugees at Sea (ISBN 978-91-7797-755-1). Disputationen äger rum i Geovetenskapens hus, Stockholm University (Svante Arrhenius väg 12). Enligt International Convention of Safety of Life at Sea (SOLAS) och International Convention on Maritime Search and Rescue ska nödställda till sjöss föras till ”säker plats” (place of safety). I avhandlingen undersöker författaren innebörden av begreppet ”säker plats” mot bakgrund av att en stor andel av de som idag räddas till sjöss är flyktingar eller migranter.

Vid seminariet kommer en rad rättsliga aspekter på farleder att diskuteras. Det finns flera intressanta spörsmål att beröra.

Med farleder avser Sjöfartsverket utprickade eller i sjökort angivna leder för trafik med stora eller små fartyg, i inlandsvatten, inom­skärs eller nära kust. Verket uppdelar sedan farlederna i fyra klasser, handelsfart till allmän hamn, övrig handelsfart, mindre sjöfart och fritidsfart dygnet runt, och motsvarande endast dagtid. Utöver dessa finns naturligtvis andra utnyttjade leder, hävdvunna eller naturliga som nyttjas av lokalbefolkning eller andra. Sådana betecknar Sjöfartsverket som ”sjövägar”, men i dagligt tal kan den all­männa beteckningen ”leder” användas.

En särskild typ av farled är allmän farled, från år 1981 definierad som en farled som är förtecknad i sjöfartsverkets register över sådana leder. Det kan verka som en tveksam metod, då det kan förekomma missvisande angivelser i registret.

Beslut om inrättande liksom avlysning av allmän farled fattas av Sjöfartsverket med överklaganderätt till Regeringen. I beslutet an­ges farledshållaren. I regel är Sjöfartsverket farledshållare, men särskilt i in­landsvatten kan företag eller båtorganisationer anges som farledshållare.

Allmän farled var förr en väl säkrad institution som man med svårighet kunde få avlyst av Kungligt Majestät, men numera är nedgradering ganska vanligt, och en preferens för vägtrafik har lett till stäng­ning eller begränsning av vissa väletablerade leder, som Strömsholms kanal och till och med Göta Älv till förmån för överbryggande landtrafik.

Den närmare innebörden av farledsrätten påverkas av om den går genom allmänt vatten,som är havet och fyra stora sjöar och tänks tillhöra oss alla, och enskilt vatten, närmast inlands-och skärgårdsvatten, som tillhör närmast liggande fastighet.

För att driva en farled krävs rådighet över området, som alltså tillhör fastigheterna i enskilt vatten. Om en farled förklaras allmän överförs rådighet från fastighetsägarna till farledshållaren, som därmed kan installera erforderliga säkerhetsanordningar och om­besörja djuphållning. Flytande sjömärken anser sig Sjöfartsverket dock ha stöd för att utsätta även i vanliga farleder. Verket har dessutom en skyldighet att utmärka och avlägsna hindrande vrak både i allmän farled och numera även på andra vatten.

Sjömätning är i kust- och havsområden ett monopol för främst Sjöfartsverket, men åligger i inlandsvatten farledshållare allmänt och kan även i övrigt delegeras till en del andra. Ansvar för sjö­mätning liksom utprickning är inte begränsat till farleder men tillämpas i praxis med särskild skärpa i sådana områden.

Färdselrätt gäller i allmänt vatten generellt som följd av vatt­nets karaktär men följer i enskilt vatten av allemansrätten, med de begränsningar den kan medföra. Dessutom kan enskilt vatten­område tillhöra försvarsmakten, som kan utfärda tillträdesförbud för känsliga områden.

En formellt gällande men knappast tillämpad regel gäller färd med vattenskoter, som är lagligen tillåten endast i allmän farled. Här verkar det dock som om lagstiftaren har sammanblandat all­män farled med allmänt vatten, eftersom det uttalats att regeln tillåter skoteråkning ”längs kusterna och i de fyra stora sjöarna”. Trafikregler speciellt för lederna utfärdas av behörig länsstyr­else efter samråd med Sjöfartsverket och Transportstyrelsen. Ef­tersom vågbildning kan föranleda betydande erosion vid farleder har både farledshållaren och strandägare intresse av sådana be­stämmelser, men det intresset får tillgodoses av att havs- och vattenmyndigheten ska höras där sådant är aktuellt.

Diskussionen leds av professor em. Hugo Tiberg. Han arbetar för närvarande med en ny upplaga av boken Båtjuridik.

Seminariet arrangeras den 4 juni kl. 18–20.

Lokal: Stockholms universitet, Södra huset, sal F3154.

Efter seminariet arrangeras ett postseminarium till självkostnadspris (200 kr exkl. moms). Anmälan om deltagande i postseminariet görs per e-post till forskningsamanuensen Moa Allard senast tisdag 28 maj kl. 12.00. Anmälan är bindande.

Välkommen