Ett nytt nummer av Sjörättsbiblioteket har nu publicerats. I det aktuella numret – vars övergripande tema är luftfart – diskuteras rättsliga aspekter på flygkatastrofen i Iran samt frågan om flygpassagerarförordningen har någon framtid efter COVID-19. Den som önskar prenumerera på nyhetsbrevet kan kontakta institutsföreståndaren. Trevlig sommar önskar Sjörättsinstitutet.
Pandemin och transporterna
Torsdagen den 14 maj kl. 15.30 CET arrangerar Sjörättsinstitutet i samarbete med Svenska sjörättsföreningen ett webbinarium på temat hur COVID-19 pandemin påverkar transportnäringen i ett rättsligt perspektiv. Webbinariet arrangeras i anslutning till Svenska sjörättsföreningens årsmöte.
Webbinariet inleds med att professor Johan Schelin, Stockholms universitet, diskuterar krisen inom bland annat luftfarts- och sjöfartsnäringen samt vilka rättsliga åtgärder som har vidtagits för att mildra denna. Bland annat har EU-kommissionen vidtagit en rad åtgärder rörande passagerarförordningarna samt regleringen av slot-tider. På det nationella planet har en rad åtgärder vidtagits av regering och riksdag för att stödja såväl luftfarts- som sjöfartsnäringen. Därefter diskuterar experten Anders Leissner, Advokatfirman Vinge, frågan om hur handel och logistik påverkas i ett rättsligt perspektiv av spridningen av COVID-19. Bland annat tas frågor om dröjsmål och force majeure upp till diskussion. Slutligen finns det utrymme för en allmän diskussion under ledning av professor Johan Schelin om erfarenheterna av hur pandemin rättsligt sett har påverkat transportnäringen. Webbinariet avslutas cirka kl. 16.30 CET.
Webbinariet genomförs med hjälp av det digitala mötesverktyget Zoom. Verktyget kan laddas ned kostnadsfritt från hemsidan www.zoom.us. Deltagarna anmodas att använda påslagen kamera samt hörlurar (för att undvika rundgång). Länken till webbinariet skickas efter anmälan.
Varmt välkommen.
COVID-19 och begravningstransporterna
Många människor har avlidit i sviterna av COVID-19. Efterfrågan på begravningstransporter ökar därmed. De rättsliga aspekterna på denna typ av transporter behandlades i Sjörättsbiblioteket nr 3/2018. Temat som vid tiden för publiceringen kanske upplevdes som något udda har genom pandemin fått en närmast kuslig aktualitet. Av den anledningen lägger Sjörättsinstitutet åter ut den utgåvan av nyhetsbrevet på hemsidan. Det aktuella numret kan laddas ned här.
Sjörättsbiblioteket nr 1/2020
Ett nytt nummer av Sjörättsbiblioteket har nu publicerats. I det aktuella numret återfinns ett föredrag av professor em. Hannu Honka som avhölls vid Sjörättsinstitutets jubileumsseminarium ombord på m/s Viking Grace den 22 augusti 2019 med anledning av institutets nestor Hugo Tibergs 90 årsdag: Befraktningsrätten – då, nu och i framtiden. Vidare diskuteras en skiljedom rörande preskription och tolkningen av 41 § andra stycket VTL. Skiljedomen klandrades sedermera i Svea hovrätt. Slutligen återfinns även en kortare artikel om coronaviruset och transportnäringen. Det nya numret kan laddas ned gratis på hemsidan under fliken Nyhetsbrev. Den som önskar prenumerera på nyhetsbrevet får gärna kontakta institutsföreståndaren.
Välkommen till ett halvdagsseminarium om rättsliga aspekter på flygkatastrofen i Iran
Den 8 januari 2020 klockan 06.14 störtade en Boeing 737-800 strax efter att ha lämnat flygplatsen i Teheran på väg mot Kiev. Planet tillhörde Ukraine International Airlines och ombord befann sig 176 passagerare, varav 17 hemmahörande i Sverige. Samtliga ombordvarande omkom i kraschen. Det visade sig sedan att det iranska revolutionsgardets luftvärn hade skjutit ned planet. Iran har tagit på sig ansvaret för katastrofen, men samtidigt hävdat att planet sköts ned av misstag.
Den djupt tragiska händelsen ger upphov till en rad komplicerade rättsliga frågeställningar rörande ersättningen till de efterlevande till passagerarna. Vilket rättsligt ansvar har iranska myndigheter för det inträffade och kan dessa hävda folkrättslig immunitet? Hur ska i en situation där immunitet åberopas ersättningen till de drabbade regleras? Vilket ansvar har flygbolaget i förhållande till de efterlevande till passagerarna? Vilket lands lag är tillämplig och var ska en eventuell tvist avgöras?
Seminariet leds av professor Johan Schelin.
Under seminariet görs ett avbrott för eftermiddagskaffe.
Tid och plats: Tisdag 4 februari 2020, kl. 13.30–16.30, IVA Konferenscenter, Grev Turegatan 16, Stockholm, lokal: Wingquistrummet.
Anmälan till seminariet görs till Sjörättsinstitutet på e-postadressen: johan.schelin(at)juridicum.su.se senast den 24 januari 2020. Ange namn och faktureringsadress. Anmälan är bindande. Deltagaravgiften är SEK 2 000 exkl. moms. Antalet deltagare är begränsat till 14 personer.
Seminariet utgör det andra i en ny form av seminarier som är tänkta att ersätta de tidigare kvällsseminarierna. Genom att arrangera mer omfattande seminarier under dagtid är förhoppningen att denna form av seminarieverksamhet även ska kunna vara attraktiv för deltagare som inte bor och arbetar i Stockholmsregionen.
Seminarierna uppfyller Advokatsamfundets krav rörande fortbildning. Intyg om genomgånget seminarium utfärdas på begäran.
Varmt välkommen.
Sjörättsbiblioteket nr 4/2019
Ett nytt nummer av Sjörättsbiblioteket har nu publicerats. I det aktuella numret återfinns inledningsföredraget vid Sjörättsinstitutets jubileumsseminarium den 22 augusti 2019 med anledning av institutets nestor Hugo Tibergs 90 årsdag: Den nordiska sjörätten under 90 år – Ett stycke samtidshistoria. Vidare diskuteras en intressant dom från norska Høyesterett avseende tolkningen av artikel 2 CMR-konventionen. Nyhetsbrevet kan laddas ned gratis på den här hemsidan.
Välkommen till ett halvdagsseminarium om Incoterms 2020 och multimodala transporter
Nyligen publicerade Internationella handelskammaren (ICC) en ny version av Incoterms. Av den anledningen arrangerar Sjörättsinstitutet den 17 december 2019 ett halvdagsseminarium om Incoterms 2020, särskilt i ljuset av multimodala transporter. Seminariet äger rum på hotell Diplomat på Strandvägen i Stockholm.
Vid seminariet diskuteras bland annat fördelningen av risker och kostnader mellan säljare och köpare, relationen till transportörerna samt försäkringsrättsliga aspekter på Incoterms 2020. Bland annat har FCA-klausulen uppdaterats samt DAT-klausulen ersatts av en ny klausul, DPU. Flera av klausulerna tar också sikte på att säljare och köpare numera ofta transporterar godset själva. Kraven avseende försäkring enligt CIP-klausulen har även höjts. Slutligen tas i klausulerna större hänsyn till de ökade säkerhetskraven vid transporter.
Seminariet leds av professor Johan Schelin.
Tid och plats: Tisdag 17 december kl. 13.30–17.00. Hotell Diplomat, Strandvägen 7 C, Stockholm. Rum: Nybroviken. Under seminariet görs ett avbrott för eftermiddagste från hotellets tesalong.
Anmälan: Anmälan till seminariet görs till Sjörättsinstitutet på e-postadressen: johan.schelin(at)juridicum.su.se senast den 14 november 2019. Ange namn och faktureringsadress. Anmälan är bindande. Deltagaravgiften är SEK 2 000 exkl. moms. Antalet deltagare är begränsat till 15 personer.
Seminariet utgör det första i en ny form av seminarier som är tänkta att ersätta de tidigare kvällsseminarierna. Genom att arrangera mer omfattande seminarier under dagtid är förhoppningen att denna form av seminarieverksamhet även ska kunna vara attraktiv för deltagare som inte bor och arbetar i Stockholmsregionen.
Seminarierna uppfyller Advokatsamfundets krav rörande fortbildning. Intyg om genomgånget seminarium utfärdas på begäran.
Varmt välkommen.
Sjörättsbiblioteket nr 3/2019
Ett nytt nummer av Sjörättsbiblioteket har nu publicerats. I det senaste numret diskuteras bland annat Incoterms samt frågan om beslaget av tankfartygen Grace 1 och Stena Impero. Nyhetsbrevet kan laddas ned gratis på den här hemsidan.
Folkrätten och räddning av flyktingar till sjöss
Fredagen den 20 September 10.00 försvarar Martin Ratcovich sin doktorsavhandling International Law and the Rescue of Refugees at Sea (ISBN 978-91-7797-755-1). Disputationen äger rum i Geovetenskapens hus, Stockholm University (Svante Arrhenius väg 12). Enligt International Convention of Safety of Life at Sea (SOLAS) och International Convention on Maritime Search and Rescue ska nödställda till sjöss föras till ”säker plats” (place of safety). I avhandlingen undersöker författaren innebörden av begreppet ”säker plats” mot bakgrund av att en stor andel av de som idag räddas till sjöss är flyktingar eller migranter.
Rättsliga aspekter på farleder
Vid seminariet kommer en rad rättsliga aspekter på farleder att diskuteras. Det finns flera intressanta spörsmål att beröra.
Med farleder avser Sjöfartsverket utprickade eller i sjökort angivna leder för trafik med stora eller små fartyg, i inlandsvatten, inomskärs eller nära kust. Verket uppdelar sedan farlederna i fyra klasser, handelsfart till allmän hamn, övrig handelsfart, mindre sjöfart och fritidsfart dygnet runt, och motsvarande endast dagtid. Utöver dessa finns naturligtvis andra utnyttjade leder, hävdvunna eller naturliga som nyttjas av lokalbefolkning eller andra. Sådana betecknar Sjöfartsverket som ”sjövägar”, men i dagligt tal kan den allmänna beteckningen ”leder” användas.
En särskild typ av farled är allmän farled, från år 1981 definierad som en farled som är förtecknad i sjöfartsverkets register över sådana leder. Det kan verka som en tveksam metod, då det kan förekomma missvisande angivelser i registret.
Beslut om inrättande liksom avlysning av allmän farled fattas av Sjöfartsverket med överklaganderätt till Regeringen. I beslutet anges farledshållaren. I regel är Sjöfartsverket farledshållare, men särskilt i inlandsvatten kan företag eller båtorganisationer anges som farledshållare.
Allmän farled var förr en väl säkrad institution som man med svårighet kunde få avlyst av Kungligt Majestät, men numera är nedgradering ganska vanligt, och en preferens för vägtrafik har lett till stängning eller begränsning av vissa väletablerade leder, som Strömsholms kanal och till och med Göta Älv till förmån för överbryggande landtrafik.
Den närmare innebörden av farledsrätten påverkas av om den går genom allmänt vatten,som är havet och fyra stora sjöar och tänks tillhöra oss alla, och enskilt vatten, närmast inlands-och skärgårdsvatten, som tillhör närmast liggande fastighet.
För att driva en farled krävs rådighet över området, som alltså tillhör fastigheterna i enskilt vatten. Om en farled förklaras allmän överförs rådighet från fastighetsägarna till farledshållaren, som därmed kan installera erforderliga säkerhetsanordningar och ombesörja djuphållning. Flytande sjömärken anser sig Sjöfartsverket dock ha stöd för att utsätta även i vanliga farleder. Verket har dessutom en skyldighet att utmärka och avlägsna hindrande vrak både i allmän farled och numera även på andra vatten.
Sjömätning är i kust- och havsområden ett monopol för främst Sjöfartsverket, men åligger i inlandsvatten farledshållare allmänt och kan även i övrigt delegeras till en del andra. Ansvar för sjömätning liksom utprickning är inte begränsat till farleder men tillämpas i praxis med särskild skärpa i sådana områden.
Färdselrätt gäller i allmänt vatten generellt som följd av vattnets karaktär men följer i enskilt vatten av allemansrätten, med de begränsningar den kan medföra. Dessutom kan enskilt vattenområde tillhöra försvarsmakten, som kan utfärda tillträdesförbud för känsliga områden.
En formellt gällande men knappast tillämpad regel gäller färd med vattenskoter, som är lagligen tillåten endast i allmän farled. Här verkar det dock som om lagstiftaren har sammanblandat allmän farled med allmänt vatten, eftersom det uttalats att regeln tillåter skoteråkning ”längs kusterna och i de fyra stora sjöarna”. Trafikregler speciellt för lederna utfärdas av behörig länsstyrelse efter samråd med Sjöfartsverket och Transportstyrelsen. Eftersom vågbildning kan föranleda betydande erosion vid farleder har både farledshållaren och strandägare intresse av sådana bestämmelser, men det intresset får tillgodoses av att havs- och vattenmyndigheten ska höras där sådant är aktuellt.
Diskussionen leds av professor em. Hugo Tiberg. Han arbetar för närvarande med en ny upplaga av boken Båtjuridik.
Seminariet arrangeras den 4 juni kl. 18–20.
Lokal: Stockholms universitet, Södra huset, sal F3154.
Efter seminariet arrangeras ett postseminarium till självkostnadspris (200 kr exkl. moms). Anmälan om deltagande i postseminariet görs per e-post till forskningsamanuensen Moa Allard senast tisdag 28 maj kl. 12.00. Anmälan är bindande.
Välkommen