Befälhavare och nödställda

Sjörättsinstitutet bjuder in till ett seminarium med anledning av flyktingkatastrofen i Medelhavet. Under 2014 omkom fler än 3300 personer i samband med försök att korsa Medelhavet på väg till Europa. Samma siffra hittills i år är 2900 personer.

Seminariets första del handlar om folkrättens regler om sjöräddning och flyktingar till sjöss: Vad ska och får stater göra? Vad innebär reglerna om att den som har räddats till sjöss ska sättas i land och föras till en säker plats? Vad gäller för kuststater och hur förhåller sig havsrättens regler till den internationella flyktingrätten? Doktoranden i folkrätt Martin Ratcovich, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, skriver en avhandling om räddning och skydd av migranter till sjöss.

Seminariets andra del rör befälhavaransvaret. Fartygstrafiken med handelsfartyg, även svenska, är naturligtvis inte obetydlig i Medelhavet. Detta aktualiserar frågan om innebörden av fartygsbefälhavarens långtgående skyldigheter att bistå andra i sjönöd. Advokaten Mattias Widlund, Skarp Stockholm Advokatbyrå AB, inleder denna del av seminariet.

Seminariet hålls den 27 oktober kl. 18.00–20.00, sal F3154 i Södra huset. Efter seminariet arrangeras ett postseminarium till självkostnadspris (200 kr exkl. moms).

Anmälan till seminariet görs här senast den 20 oktober kl. 12.00.  Anmälan kan vid behov även göras till forskningsamanuensen Caroline Svensson (caroline.svensson at juridicum.su.se)  per e-post. Anmälan till postseminariet är bindande, var god ange fakturaadress i anmälan.

Välkommen.

Swedish Maritime Code, 5 uppl.

Sjörättsinstitutet har låtit publicera en ny upplaga av Swedish Maritime Code. Boken innehåller en översättning av den svenska sjölagen till engelska. Den nya upplagan är uppdaterad till och med SFS 2015:256, det vill säga de senaste ändringarna i 15 kapitlet om passagerartransporter.

ISBN 978-91-982633-1-2. Häftad. 257 sidor. Pris: 460 kronor. Moms 6 % och frakt tillkommer.

Regelförenkling för sjöfarten

Näringsdepartementet har nu remitterat promemorian Regelförenkling för sjöfarten. I promemorian föreslås vissa lagändringar i syfte att underlätta köp och försäljning av skepp. Det gäller bestämmelser om ett snabbare förfarande vid dödning av pantbrev och inteckningar i skepp i utbyte mot att säkerhet ställs samt bestämmelser om villkorad registrering. Vidare föreslås att bestämmelserna avseende registrering av skepp samband med skeppslega (bareboatcharter) ska ändras. Bland annat lämnas förslag om att ett svenskt skeppslegoregister ska införas som ett led i att förbättra möjligheterna för svenska rederier att organisera sin verksamhet på ett rationellt sätt samt finansiera nya skepp.

I syfte att underlätta för skärgårdsrederierna samt fritidsbåtnäringen föreslås att registreringen av mindre skepp förenklas. Det åstadkoms genom att indelningen av fartyg i skepp och båtar ändras. Det föreslås även att ett särskilt register avseende pråmar och flytande utrustning som inte utgör fartyg ska införas.

Vidare lämnas förslag om vissa åtgärder i syfte att utveckla fartygsregistret samt att vissa myndighetsuppgifter ska överflyttas mellan Havs- och vattenmyndigheten, Sjöfartsverket och Transportstyrelsen.

Remisstiden utgår den 15 oktober 2015.

Ett svenskt tonnageskattesystem?

Relativt nyligen lades betänkandet Ett svenskt tonnageskattesystem (SOU 2015:4) fram. Avsikten med förslaget är att stödja den svenska rederinäringen genom en form av schablonbeskattning beräknad på tonnaget i stället för den sedvanliga vinstbeskattningen. Den Europeiska unionen har uttryckligen tillåtit den här formen av sjöfartsstöd. Tonnageskatten är dock inte helt oproblematisk ur skatterättslig synvinkel.  En grundläggande tanke med skattesystemet bör vara att olika former av särregleringar undviks. I stället bör skattesystemet vara så enhetligt som möjligt. Företag bör med andra ord normalt sett beskattas på samma sätt oavsett vilken bransch dessa verkar inom. I annat fall uppstår risken för gränsdragningssvårigheter avseende företagens olika verksamheter samt en snedvridning av konkurrensen Det bör med andra ord föreligga starka skäl för att särregler ska införas för vissa branscher.

Vad som talar för ett införande av ett tonnageskattesystem är att sjöfartsnäringen utgör en extremt konkurrensutsatt näring och att flera andra länder inom den Europeiska Unionen redan har infört tonnageskattesystem i syfte att ge de inhemska rederierna möjlighet att klara konkurrensen. Ett tonnageskattesystem skulle med andra ord bidra till att ge de svenska redarna likvärdiga konkurrensförutsättningar. I betänkandet framhålls också att det finns ett behov av att upprätthålla en handelsflotta under svensk flagg för att Sverige ska kunna påverka internationellt i frågor som rör sjöfart och miljö. En handelsflotta under svensk flagg anses också nödvändig av utredningen för att behålla sjöfartskompetens inom landet. Med en ökande politisk oro i Europa torde även beredskapsskäl kunna tala för att Sverige bör ha tillgång till visst tonnage under inhemsk flagg. Huruvida dessa skäl är tillräckligt starka för att ligga till grund för ett införande av ett svenskt tonnageskattesystem utgör emellertid en politisk snarare än en juridisk fråga.

Rent juridiskt finns det emellertid flera problem som gör sig gällande vid ett införande av ett tonnageskattesystem. Ett problem är att avgränsa den verksamhet som ska vara föremål för tonnagebeskattning i förhållande till annan verksamhet. Utredningen har här bland annat föreslagit att endast fartyg som används i internationell fart eller inrikes fart i ett annat land ska vara kvalificerade för tonnagebeskattning. Det innebär emellertid att fartyg som seglar i inrikes trafik i Sverige, men som är utsatta för konkurrens bland annat från fartyg från andra EU-länder inte kommer att kunna dra nytta av tonnageskattesystemet trots att dessa kan vara i behov av detta.

På samma sätt framstår det som problematiskt att avgränsa den tonnagebeskattade verksamheten från annan verksamhet som ska vara föremål för allmän företagsbeskattning. Bestämmelserna om vad som ska anses utgöra kvalificerad verksamhet framstår som komplicerade. Vidare synes den verksamhet som kan komma omfattas av tonnagebeskattning endast vara sjötransporter av gods och passagerare samt befraktning. Det finns emellertid flera rederier som bedriver annan typ av verksamhet till sjöss och som idag erhåller sjöfartsstöd. Det gäller rederier som bedriver exempelvis sjömätning och kabelläggning. Dessa torde inte kunna komma i fråga för tonnagebeskattning trots att de uppenbarligen har ansetts vara i behov av stöd för att kunna konkurrera under svensk flagg.

Det faktum att de fartyg och den verksamhet som kan kvalificera för tonnagebeskattning framstår som snäv riskerar att snedvrida konkurrensen mellan rederier med olika verksamhet, det gäller särskilt som tonnageskatten föreslås delvis finansieras genom en nedskärning av bemanningsstödet. De rederier som inte kvalificerar sig för tonnagebeskattning kan därmed i praktiken få ett sämre konkurrensläge genom att bemanningsstödet minskas i syfte att finansiera tonnageskatten.

Vidare måste den som inträder i tonnageskattesystemet göra detta för tio år framåt i tiden. Med tanke på att tonnageskatten är avsedd att utgöra en schablonbeskattning vilken ska betalas även om verksamheten går med förlust framstår detta som betänkligt. Visserligen skapar systemet en förutsägbarhet, men samtidigt torde det vara svårt att förutse sjöfartskonjunkturen tio år framåt i tiden.

Det huvudsakliga företagsekonomiska skälet för införandet av ett tonnageskattesystem synes vara att ge redarna bättre möjligheter att periodisera intäkterna från försäljningar av fartyg. När ett fartygs säljs kan detta generera en större realisationsvinst samtidigt som konjunkturen är sådan att det inte framstår som lämpligt att köpa ett nytt fartyg under samma år. En sådan effekt torde dock kunna åstadkommas inom ramen för den existerande företagsbeskattningen, exempelvis genom att skapa särskilda fartygsfonder i vilka medlen skattefritt kan fonderas under längre perioder för att sedan i ett lämpligt konjunkturläge återinvesteras i fartyg. Därmed kan den grundläggande principen inom företagsbeskattningen att skatt endast ska betalas på vinst behållas.

Det sagda betyder inte att statsmakterna bör avstå från att införa ett tonnageskattesystem, men det går samtidigt inte att bortse från att förslaget ger upphov till en rad gränsdragningsproblem i förhållande till den allmänna företagsbeskattningen samt att det riskerar att missgynna de rederier som idag erhåller bemanningsstöd men som inte kommer att kunna kvalificera sig för tonnagebeskattning.

Docent Johan Schelin, Stockholms universitet

Nya speditörsvillkor?

Sjörättsinstitutet inbjuder till ett seminarium om det nya utkastet till nordiska speditörsvillkor, NSAB 2015. Villkoren innefattar en rad ändringar i förhållande till NSAB 2000. Bland annat har speditörens roll som förmedlare samt rätten att ta över äganderätten till gods som det betalats ersättning för begränsats. Vidare ska tvister uteslutande hänskjutas till allmän domstol och inte till skiljedom. Advokat Oscar Tiberg, som deltar i förhandlingarna redogör för de föreslagna ändringarna.

Seminariet hålls den 21 maj kl. 18.00–20.00, sal F3154 i Södra huset. Efter seminariet arrangeras ett postseminarium till självkostnadspris (200 kr exkl. moms). Anmälan till forskningsamanuensen Boel Hilding Berggren (boel.hilding-berggren at juridicum.su.se) senast den 19 maj kl. 12.00 per e-post (anmälan till postseminariet är bindande).

Välkommen.

Regelförenkling för sjöfarten

Sjörättsinstitutet inbjuder till ett seminarium om behovet av regelförenklingar i sjöfarten. I mars kommer docent Johan Schelin att lägga fram sin utredning om regelförenkling för sjöfarten. Huvudsakligen berör utredningen registreringsfrågor. Bland annat föreslås ett nytt bareboatregister samt ett pråmregister. Även indelningen av fartyg i skepp och båtar föreslås ändras. Ändringarna kommer att påverka in- och utflaggningen samt finansieringen av fartyg.

Seminariet hålls den 26 februari kl. 18.00–20.00, sal F3154 i Södra huset. Efter seminariet arrangeras ett postseminarium till självkostnadspris (200 kr). Anmälan till forskningsamanuensen Boel Hilding Berggren (boel.hilding-berggren at juridicum.su.se) senast den 24 februari kl. 12.00 per e-post (anmälan till postseminariet är bindande).

Välkommen.

New book: Talks on the Rotterdam Rules

The Maritime Law Institute has published a new book: Talks on the Rotterdam Rules. In November 2012 the Institute arranged an international maritime law conference in Stockholm in cooperation with Åbo Akademi University. A number of leading international maritime law experts presented papers at the conference on the Rotterdam Rules. Many of the experts participated in the negotiations of the convention and also in the CMI preparatory works. Others have prepared the implementation of the Rotterdam Rules at the national level. The newly published volume contains some of the papers from the conference dealing with issues such as carrier liability, shipper’s obligations and transport documents under the Rotterdam Rules and issues with regard to the implementation of the Rules in the Nordic countries.

The book can be ordered by contacting the research amanuensis Boel Hilding Berggren at the Institute (for contact details see Om Biblioteket). Paperback, SEK 350 (VAT and shipping costs will be added). The book is also distributed through ordinary bookstores.

Kollisioner till sjöss

Måndagen den 1 december klockan 16.00–18.00 arrangerar Sjörättsinstitutet ett extra seminarium på temat kollisioner till sjöss. Föredragshållare är professor Stephen D. Girvin vid Centrum för Sjörätt, Universitetet i Singapore. För närvarande är han sysselsatt med att uppdatera referensverket på området, Marsden, Law of Collisions.

Professor Girvin kommer att tala om: ”The law of maritime collisions is a significant niche practice in maritime law. It attracts the attention of qualified maritime lawyers with a seagoing and purely land-based experience. It is common in many law firms to find highly experienced marine managers (usually with many years at sea) taking on this important role.

This seminar will cover developments in the law relating to collisions during the past five years. The developments will include a consideration of both civil law and criminal law consequences. The speaker, who has many years’ experience working in the common law tradition, will cover a range of reported cases and other developments during this period, ranging from apportionment cases (e.g. City Cruises Plc v Transport for London (2012), The Snow Bunting (2012), and The Samco Europe and MSC Prestige (2011)) to cases on assessment of damages (e.g.The Vicky I (2008) and the recent case of Astipalaia v Hanjin Shenzhen (2014)) and cases on extension of time in collision cases (e.g. The Stolt Kestrel v The Niyazi S(2014)). We will also look at cases involving criminal prosecutions following collisions (the Hong Kong case of Kulemesin v HKSAR (2013)). If time permits, we may consider a recent Singapore initiative, the SCMA Expedited Arbitral Determination of Collision Claims (SEADOCC).”

Seminariet kommer att hållas i fakultetsrummet, Södra huset, C, plan 8. Anmälan om deltagande sker till forskningsamanuensen Boel Hilding Berggren (boel.hilding-berggren at juridicum.su.se) senast den torsdag den 27 november 2014. Antalet platser är begränsat. Observera att något postseminarium inte arrangeras denna gång.

Välkommen

Skador av oljeutsläpp från tankfartyg

Sjörättsinstitutet arrangerar i samarbete med Stockholm Center for Commercial Law (SCCL) den 24 november kl. 17.00–18.30 ett seminarium på temat oljeskadeansvar. Seminariet tar upp aktuella problem rörande det internationella system som reglerar ansvar och ersättning för skador orsakade av oljeutsläpp från tankfartyg. Regelsystemet består av två internationella konventioner, 1992 års ansvarighetskonvention och 1992 års fondkonvention. Ansvarighets konventionen reglerar fartygsägarens strikta ansvar för ersättningsbelopp beräknade på grundval av fartygets bruttodräktighet. Genom fondkonventionen har en internationell organisation, 1992 års oljeskadefond upprättats. Fonden finansieras av oljeindustrin i medlemsstaterna och har till uppgift att ersätta skador som inte täcks av fartygsägaren och dennes försäkringsgivare. De ersättningsberättigade kan vara stater, kommuner och andra offentliga organ, företag och enskilda, till exempel fiskare och näringsidkare inom turistindustrin. Vid seminariet kommer bland annat att diskuteras frågor som ”how clean is clean, ren förmögenhetsskada, ersättning för miljöskador och enhetlig tolkning av konventionerna.

Föredragshållare är f.d. direktören för de internationella oljeskadefonderna, jur. h.c. Måns Jacobsson.

Seminariet äger rum i SCCL:s lokaler i Södra huset (biblioteksbyggnaden).

Välkommen

 

Shipping & Environment

Sjörättsinstitutet har publicerat en ny bok med titeln Shipping & Environment – A Legal Perspective. Boken innehåller essäer på temat sjöfart och miljö. Essäerna bygger på ett antal föredrag som hölls under det XIII Hässelby-kollokviet år 2013 av välrenommerade forskare i ämnet. Kollokviet arrangerades i Longyearbyen på Spetsbergen.

International Shipping in the Arctic Region. Professor Aldo Chircop, Dalhousie University, Kanada.
Regulation of Particularly Sensitive Sea Areas (PSSA) – Is it effective? Professor Hannu Honka, Åbo akademi, Finland.
Emissions from Ships – A matter of Law or Politics? Docent Johan Schelin, Stockholms universitet, Sverige.
Environmental Liability for Dangerous and Poisonous Cargo – Especially in Northern Waters. Professor Peter Wetterstein, Åbo akademi, Finland.
Sustainable Transport Services in the European Union. Dr. Claes Granmar, Stockholms universitet, Sverige.

Boken kan köpas i bokhandeln eller direkt från Poseidon Förlag AB. ISBN 978-91-637-6906-1. 122 sidor, häftad. Pris 280 kronor (moms och frakt tillkommer).