Är flaggstatsprincipen i fara?

Sjörättsinstitutet hälsar välkommen till ett kvällsseminarium på temat Är flaggstatsprincipen i fara? Flaggstatsprincipen är central i sjörätten. Den innebär att förhållandena ombord regleras av flaggstaten. Det sagda gäller inte minst arbetsförhållandena. Ett antal domar avseende tolkningen av Rom I-förordningen pekar emellertid på att flaggstatsprincipen kan vara på väg att försvagas och att arbetsförhållandena istället ska regleras av var personalen är anställd eller stationerad. Det här kan leda till problem när det gäller att avgöra vilket lands lag som rent faktiskt ska reglera förhållanden ombord, inte minst i fråga om passagerarfärjor och lastfartyg som har besättningar av olika nationalitet ombord.

Docent Johan Schelin leder diskussionen av frågan.

Seminariet äger rum den 5 april kl. 18.00–20.00 i sal F3154 Södra huset.

Efter seminariet arrangeras ett postseminarium till självkostnadspris (250 kr). Anmälan till seminaret görs till forskningsamanuensen Caroline Svensson senast den 1 april kl. 12.00. Ange särskilt om Du önskar delta i postseminariet. Anmälan till postseminariet är bindande.

Befälhavare och nödställda

Sjörättsinstitutet bjuder in till ett seminarium med anledning av flyktingkatastrofen i Medelhavet. Under 2014 omkom fler än 3300 personer i samband med försök att korsa Medelhavet på väg till Europa. Samma siffra hittills i år är 2900 personer.

Seminariets första del handlar om folkrättens regler om sjöräddning och flyktingar till sjöss: Vad ska och får stater göra? Vad innebär reglerna om att den som har räddats till sjöss ska sättas i land och föras till en säker plats? Vad gäller för kuststater och hur förhåller sig havsrättens regler till den internationella flyktingrätten? Doktoranden i folkrätt Martin Ratcovich, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, skriver en avhandling om räddning och skydd av migranter till sjöss.

Seminariets andra del rör befälhavaransvaret. Fartygstrafiken med handelsfartyg, även svenska, är naturligtvis inte obetydlig i Medelhavet. Detta aktualiserar frågan om innebörden av fartygsbefälhavarens långtgående skyldigheter att bistå andra i sjönöd. Advokaten Mattias Widlund, Skarp Stockholm Advokatbyrå AB, inleder denna del av seminariet.

Seminariet hålls den 27 oktober kl. 18.00–20.00, sal F3154 i Södra huset. Efter seminariet arrangeras ett postseminarium till självkostnadspris (200 kr exkl. moms).

Anmälan till seminariet görs här senast den 20 oktober kl. 12.00.  Anmälan kan vid behov även göras till forskningsamanuensen Caroline Svensson (caroline.svensson at juridicum.su.se)  per e-post. Anmälan till postseminariet är bindande, var god ange fakturaadress i anmälan.

Välkommen.

Shipping & Environment

Sjörättsinstitutet har publicerat en ny bok med titeln Shipping & Environment – A Legal Perspective. Boken innehåller essäer på temat sjöfart och miljö. Essäerna bygger på ett antal föredrag som hölls under det XIII Hässelby-kollokviet år 2013 av välrenommerade forskare i ämnet. Kollokviet arrangerades i Longyearbyen på Spetsbergen.

International Shipping in the Arctic Region. Professor Aldo Chircop, Dalhousie University, Kanada.
Regulation of Particularly Sensitive Sea Areas (PSSA) – Is it effective? Professor Hannu Honka, Åbo akademi, Finland.
Emissions from Ships – A matter of Law or Politics? Docent Johan Schelin, Stockholms universitet, Sverige.
Environmental Liability for Dangerous and Poisonous Cargo – Especially in Northern Waters. Professor Peter Wetterstein, Åbo akademi, Finland.
Sustainable Transport Services in the European Union. Dr. Claes Granmar, Stockholms universitet, Sverige.

Boken kan köpas i bokhandeln eller direkt från Poseidon Förlag AB. ISBN 978-91-637-6906-1. 122 sidor, häftad. Pris 280 kronor (moms och frakt tillkommer).

The ”Arctic Sunrise”

The “Arctic Sunrise”, [2014] 2 Lloyd’s Law Rep. 20, International Tribunal of the Law of the Sea. Greenpeace-fartyget Arctic Sunrise bordades av ryska myndigheter i rysk ekonomisk zon den 19 september 2013. Fartyget, som vid tillfället förde holländsk flagg, belades med kvarstad och fördes till Murmansk. Nederländerna hävdade att den ryska staten saknade rätt att borda fartyget eftersom fartyget var underlagt exklusiv holländsk jurisdiktion (artikel 58.1 och 87.1.a UNCLOS). Ryssland menade däremot att det i egenskap av kuststat haft rätt att inspektera fartyget. Den 21 oktober 2013 vände sig Nederländerna till den internationella havsrättstribunalen med ett yrkande om att tribunalen skulle förklara att Ryssland måste frisläppa fartyget och besättningen samt stoppa alla rättsliga och administrativa åtgärder mot dessa i väntan på att tvisten om jurisdiktion över fartyget avgjordes. Ryssland meddelade dock att landet inte hade för avsikt att delta i processen.

Havsrättstribunalen konstaterade här att det faktum att en part vägrar delta i förhandlingarna inte utgör ett processhinder. Tribunalen fann vidare att den hade jurisdiktion i saken. I enlighet med artikel 290.5 föreskrev sedan tribunalen att fartyget och besättningen skulle släppas i utbyte mot att en säkerhet om 3.600.000 euro.

Snarare än att illustrera ett rättsligt problem pekar fallet på det arktiska områdets ökade strategiska betydelse. Det gäller inte minst sedan naturtillgångar på havsbottnen börjat tilldra sig ett allt större intresse. Genom domen klargörs emellertid att det inte är möjligt att undandra sig havsrättskonventionens bestämmelser genom att inte delta i processen. Det skulle annars kunna vara lockande för stater vars intressen i den exklusiva ekonomiska zonen sträcker sig längre än vad havsrätten medger.

Docent Johan Schelin, Stockholms universitet